Här kommer andra delen av frågorna till Allt som återstår:
Hur uppfattar du boken stil- och språkmässigt? Kändes det som att den var skriven på ett sätt som passade tiden? Tyckte du att det slog igenom att författaren är så ung?
Var det något i boken du saknade eller irriterade dig på?
Vad ger du boken för betyg?
Berätta gärna om andra reflektioner som inte har täckts in av frågorna.
Jag tyckte att boken kändes mycket genuin. Jag var imponerad över det språk som den unga författarinnan behärskar så väl och att det var fascinerande hur hon har satt sig in både i en tid så långt före hennes egen och i personligheter som är en bra bit äldre än hon själv. Jag tror att om jag skulle skriva en bok skulle jag nog inte våga mig på att skriva om någon som levt längre och upplevt mer än jag själv.
SvaraRaderaJag störde mig länge på att jag inte fick någon känsla för vad familjen levde av. Hur kunde de ha pengar att handla för när de mest arbetade hemmavid? Det förklarade sig dock när fadern dog och då tyckte jag att det var genialt att författarinnan hade blundat för det på samma vis som familjen måste ha gjort.
Jag ger den 5 i betyg. Jag tyckte mycket om både historien och språket. En bok helt i klass med Elsie Johanssons underbara böcker om Nancy.
Jag har också funderat vidare lite på era svar på de första frågorna. Läs gärna min kommentar där och diskutera vidare om ni har lust.
1, Nej jag tyckte inte att det sken igenom att författaren var så ung, hon följde med bra i åldrandet.
SvaraRadera2, Jag störde mig på Emma. Hon kändes kall på nåt sätt. Jag kan inte riktigt förklara. Men jag fick inget riktigt grepp om henne.
3, Boken får en 3:a av mig. Jag fastnade inte riktigt för den, jag kan inte riktigt sätta fingret på det men kanske för att jag inte riktigt gillade Emma.
På det stora hela var boken väldigt lättläst, när jag började tog den slut i ett huj känns det som.
Jag hade svårt att komma över det där med att författaren var så ung och skrev en så "gammal" bok, jag var imponerad av det samtidigt som jag irriterade mig massor på språket hon använde ("Detta är..", "Här står Emma...") även om det säkert rent stilmässigt var det rätta.
SvaraRaderaSom jag sa i förra kommentaromgången så fick jag inget grepp om Emma, allra minst om hennes känslor inför Emil och barnen, precis som Yllet som upplevde jag henne som känslokall. Slutet blev något av en överraskning faktiskt men det gjorde mig bara ännu mer irriterad eftersom jag inte hade kunnat utläsa känslor ur texten och så går människan bara och stänger av. Stog hon verkligen på den där bryggan och skulle hon ta med sig sonen i djupet eller VAD??
Jag ger boken grymma 2,5. jag vet inte varför men jag fick inget grepp om den.
Spännande att vi tycker så olika!
SvaraRaderajo, det är härligt! och jag är glad över bokcirkeln just för att vi får läsa olika böcker.
SvaraRaderaJag tycker det känns som om våra tre första böcker är väldigt olika? Det är jätteroligt tycker jag! Ska bli spännande att se vad Karin hittar på för bok? :)
SvaraRaderaHar lite svårt att få datortid just nu så jag får skriva ihop mina svar lite snabbt!
SvaraRaderaJag är jätteimponerad över att författarinnan lyckats skriva en bok som känns historiskt korrekt (precis som att jag vet om den är det...) - flicksnärta som är upvuxen i Majorna! Jag tänkte hela tiden på min morfar när jag läste den, förvisso föddes väl han ungefär när Emma dog, men han tog över familjegården och bodde där hela sitt liv och jag kan tänka mig att författarinnan haft någon som suttit och berättat för henne om hur tufft det var att leva förr i tiden.
Jag störde mig lite på Emil, att han inte riktigt gjorde sitt bästa för familjen. Sen tycker jag att slutet var lite halvdant, de tio sista sidorna kändes som att det blev lite bråttom att få ihop slutet och det kändes inte lika naturligt som resten av boken.
Jag tvekar lite med betyget men jag tror att jag ska vara generös och ge den en femma. Jag tyckte verkligen att den var jättebra och väljer att bortse från att jag tyckte att språket i slutet var lite sisådär, själva handlingen i slutet har jag dock inget emot.
Jag tänkte aldrig på vad de levde av, tog för givet att de sålde mjölk, potatis etc för att få det att gå runt. Och gården såg hela tiden ut som min mormor och morfars gård så jag hade en lite familjär plats att placera handlingen i, kanske gjorde att jag lättare tog åt mig boken. Jag är jätteglad att jag fick läsa den, hade nog missat den om det inte vore för bokcirkeln.