söndag 19 juli 2009

Tjuvstart

Jag vet att vi har sagt att boken Allt som återstår skall vara utläst först till imorgon, men jag tänkte smygstarta med frågorna. Jag tänkte nämligen testa att dela upp dem i flera inlägg för att dra ut lite på diskussionen. Och eftersom jag skall föda barn senast på tisdag börjar jag idag för att det inte skall bli allt för långt mellan inläggen.

Så, har du läst ut boken får du gärna svara i en kommentar. Annars kan du såklart vänta med att läsa frågorna.

Jag tänkte att vi väntar med betyg till nästa diskussionsdel.

1. Jag tycker att det finns många personer och parallella historier i boken som skulle kunna räcka för fler romaner. Var det någon speciell person som du skulle vilja läsa mer om? Motivera.

2. Upplever du att Emma levde ett lyckligt liv? Hur resonerar du?

3. Hur kunde Emil välja bort att amputera handen? Var det egoistiskt tänkt?

6 kommentarer:

  1. Och så lite svar från mig själv:

    1. Jag skulle verkligen vilja läsa samma historia ur Emils perspektiv. Eller pappa Christians. Hur såg de på livet? Hur tänkte Emil när han blev skadad? Hade han ihop det med Bärta? Och Christian, hur kom det sig att han lånade pengar från barnen hur som helst? Men allra mest spännande skulle det nog vara att läsa Simons berättelse. Att fara till Amerika utan hustru och barn, komma tillbaka och sedan fara igen? Jag förstår det inte.

    2. Jag tror att Emma var nöjd. Jag gladdes verkligen åt hur förälskad hon var i Emil år efter år. Trots att de hade det knapert och saker gick dem emot tror jag att Emil och barnen höll henne lycklig. Det kändes dock förkrossande att inte barnen räckte när Emil gick bort utan att hon föll så avgrundslöst.

    3. Jag kan inte se det som något annat än en egoistisk handling. Jag har funderat en hel del på det. Jag förstår att han var rädd att ligga familjen till last och att bli en börda för Emma, men samtidigt måste han förstått att det skulle bli ännu tyngre utan honom. Jag hoppas att någon annan har ett annat svar för jag försöker verkligen förstå.

    SvaraRadera
  2. Hallå igen! Jag hade tänkt lägga ut fler frågor imorgon (tisdag) fm, men eftersom det inte har kommit några svar ännu väntar jag till efter BB-vistelsen.

    Vi hörs då!

    SvaraRadera
  3. åh! jag hoppar på och svarar nu då och väntar med spänning på fler kommentarerr och mer diskussion. eftersom det blir fler frågor så ska jag försöka begränsa mig till att bara svara..
    och så till mina svar:

    jag skulle gärna ha läst Hannas berättelse, Simons fru som efter det dödfödda barnet blev lämnad en andra gång.

    var Emma lycklig? jag fick faktiskt inget grepp alls om henne men jag uppfattade henne inte som lycklig och därför hade jag så svårt att greppa slutet.

    jag tycker Emil känns som en typisk karl som hellre dör än låter en läkare skära i honom. jag vet inte om det är kontrollbehov eller ren och skär rädsla. hade han låtit amputera handen hade han blivit en krympling i samhällets ögon (allt tissel och tassel på byn) och jag antar att hans resa från dräng till hemmansägare var så pass viktig att han vägrade "falla tillbaka"?

    SvaraRadera
  4. Ojojoj, nu måste du ju få ett svar iaf innan det är dags för BB!

    1. Jag skulle nog också välja Simon, just den där delen att lämna fru och barn och åka iväg och sedan komma hem bara för att upprepa lämnandet skulle vara intressant att höra om. Och vad det nu var som drog så i Amerika. Varför kunde han inte ta med sig familjen?

    2. Hon verkade ju lycklig för det mesta, och även om hon tyckte att det var jobbigt att Emil var lite långsam och säkert undrade över hur det hade blivit om hon hade valt Rasmus istället så hade hon ju fortfarande kvar pirret i magen ibland när hon såg på Emil. Jag tror nog att hon i det stora hela var lycklig.

    3. Män... ;) Jag funderar på om en del kan förklaras av att man "inte skulle ligga någon till last" och då tänker man ju naturligtvis på folk som doktorn före sin familj. Eller att han inte ville visa sig svag och sårbar. Fast det är ju fortfarande helt oförklarligt.

    Ser fram emot fler frågor. Men tills dess, stort lycka till imorgon!

    SvaraRadera
  5. Hej! Nu är jag tillbaks från Åland och här kommer mina svar! :)
    1, Simon! Eller kanske Hanna. Fast det Hannas berättelse kanske hade varit ganska bitter?

    2, Jo jag tror nog hon var lycklig med sin Emil och sina barn. Inte glad som i sprallig men kanske mer nöjd? Men som sagt, det pirrar ju i henne när hon ser Emil och det är väl ett gott tecken på att man är lycklig i sitt äktenskap iaf?

    3, Ja det var egoistiskt men ändå en ganska förståelig väg att gå. Det var väl det lättaste? Jag tror han var rädd både för ingreppet och för att inte kunna arbeta sen. Vad är det för en slags karl liksom?

    Men du! Hoppas det gått bra?!?! Ser fram emot fler frågor när det lagt sig lite hemma!

    SvaraRadera
  6. Vad kul att läsa era svar på fråga tre. Jag hade egentligen inte tänkt på någon annan aspekt än att Emil inte ville ligga familjen till last, men det är klart att hans ställning på bygden skulle bli annorlunda.

    Spännande också att fru Mju inte tyckte sig få något grepp om Emma. Hur upplevde ni andra henne? Jag tyckte att jag fick ganska gog inblick i hennes person.

    SvaraRadera